ICO
Kort sagt En ICO (initial coin offering) är en publik tokenförsäljning där ett kryptoprojekt tar in kapital genom att sälja nya tokens direkt till köpare.
En ICO, en förkortning för initial coin offering, är en metod för kapitalanskaffning där ett projekt säljer nyutgivna tokens till allmänheten innan produkten är färdigbyggd. Namnet anspelar på traditionella börsnoteringar (IPO), men köpare får i regel inga aktier, inget juridiskt ägande och saknar det investerarskydd som ett aktieerbjudande ger.
En klassisk ICO genomfördes via ett smart contract eller en insättningsadress på Ethereum. Köpare skickade ETH, och kontraktet eller teamet skickade tillbaka ERC-20-tokens till en fast växelkurs, ofta med bonusnivåer för tidiga deltagare och ett hard cap för den totala insamlingen. Ethereum självt sålde ETH i en crowdsale 2014, och modellen exploderade under 2017 då mängder av projekt tog in miljonbelopp med knappt mer än ett whitepaper i ryggen.
Boomen slutade illa för många investerare. En stor andel av ICO-projekten levererade aldrig någon fungerande produkt, vissa var rena bedrägerier och många tokens tappade nästan hela sitt värde. Tillsynsmyndigheter, däribland amerikanska SEC, bedömde flera ICO:er som oregistrerade värdepapperserbjudanden. Detta ledde till rättsliga åtgärder och pressade senare projekt mot privata investeringsrundor, börsdrivna försäljningar, IDO:er och airdrops. Termen används fortfarande för publika tokenförsäljningar, och många listningssajter håller koll på kommande rundor.
Om du funderar på att delta i en ICO bör du se bortom löftena i deras whitepaper. Kontrollera om personerna bakom projektet är identifierbara, vilken jurisdiktion försäljningen sker i och om investerare från ditt land ens tillåts delta. Läs igenom tokenallokeringen noga: hur mycket som går till insiders, hur mycket som säljs publikt och när insiders tokens låses upp. En stor kapitalinsamling för en vag produkt, eller en runda utan tydlig plan för listning och likviditet, är en varningsklocka.